Så påverkas elpriset av temperatur och vind

När temperaturen sjunker 1°C ökar elpriset med 4 öre och när vindhastigheten minskar med 1 m/s ökar elpriset med 11 öre. Det är den mycket förenklade sammanfattningen av den rapport som forskningsföretaget Energiforsk publicerade i början av februari 2024.

– Vindkraften påverkar elpriserna allt mer i takt med att den har byggts ut. Nu kan vi visa hur stor prispåverkan vindkraften har haft under ett år (*) och hur mycket elpriset varierar upp och ner på grund av vädret, säger Lars Bergman, professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm och ordförande i Energiforsks program FemD.

(*) baserad på data för varje dag under perioden september 2022 till och med augusti 2023

Störst prispåverkan av vind är i elområde 3, där bland annat Stockholm och Göteborg ligger. Där innebär en förändring av vinden med 1 meter per sekund ett förändrat pris med 15 öre. Störst prispåverkan av temperatur är i elområde 4, i sydligaste Sverige, där en grads temperaturskillnad ändrar priset med 8 öre.

– Elpriserna i Sverige har under lång tid varierat med temperaturen, där kallare väder ökar efterfrågan och därmed priserna. Även utbudet påverkar elpriserna där mer vind och mer elproduktion sänker priserna. Nu har vi en ögonblicksbild av hur stor den här påverkan var när vindkraften stod för en femtedel av elproduktionen, säger rapportens författare Rickard Sandberg, docent och chef för Centret för data-analys vid Handelshögskolan i Stockholm.

Fakta
Så mycket ändras elpriset i Sveriges elprisområden när vinden eller temperaturen förändras:

Rapporten “Wind and Electricity Prices in Sweden – A Statistical Analysis” är en empirisk analys av hur elpriset i Sveriges fyra elprisområden påverkas av vind och temperatur. Den är baserad på data för varje dag under perioden september 2022 till och med augusti 2023.
Ladda ner rapporten här.

Elpriserna år 2022 och vad händer 2023?

När elpriserna sammanställs för 2022 är det för nivåer som vi aldrig haft tidigare i Sverige. De priser som gällde på års- och månadsnivå före 2021 kommer vi förmodligen aldrig mer att få tillbaka utan nu gäller det att minska förbrukningen samtidigt som förbrukningen flyttas till tider på dygnet då det är lägre priser.

Sammanställning av elpriset för 2022

2022		SE1	SE2	SE3	SE4
Årsmedelpris		63 öre/kWh	66 öre/kWh	138 öre/kWh	162 öre/kWh
Månadsmedelpris	Högsta	206 öre/kWh december	206 öre/kWh december	269 öre/kWh december	305 öre/kWh augusti
	Lägsta	18 öre/kWh augusti	22 öre/kWh juli	77 öre/kWh februari	81 öre/kWh oktober
Dygnsmedelpris	Högsta	482 öre/kWh 2022-12-14	482 öre/kWh 2022-12-14	517 öre/kWh 2022-08-23	575 öre/kWh 2022-08-22
	Lägsta	1,25 öre/kWh 2022-07-16	1,25 öre/kWh 2022-07-16	2,10 öre/kWh 2022-11-12	9,71 öre/kWh 2022-12-31
Timpris	Högsta	641 öre/kWh 2022-12-14 kl 18-19	641 öre/kWh 2022-12-14 kl 18-19	851 öre/kWh 2022-08-30 kl 20-21	851 öre/kWh 2022-08-30 kl 20-21
	Lägsta	-2,25 öre/kWh 2022-11-12 kl 04-05	-2,25 öre/kWh 2022-11-12 kl 04-05	-2,25 öre/kWh 2022-11-12 kl 04-05	-2,25 öre/kWh 2022-11-12 kl 04-05

Elpriserna i Sverige ökade redan under sommaren 2021 och under 2022 var varje månad dyrare än motsvarande månad 2021 med endast något undantag.

Diagram och tabell med historiska månadspriser

De höga priserna i Sverige beror inte enbart på Rysslands invasion av Ukraina 24 februari 2022 och sviterna av detta. Vi hoppas alla på att Ryssland drar sig tillbaka snarast från Ukraina så att dess befolkning kan återvända och bygga upp sitt land igen.

Många länder har infört någon form av stöd för de höga elpriserna.

T ex har Norge ett statligt stöd som gäller t o m december 2023 som kallas “strømstøtten”. Stödet gäller privatpersoner och månadsförbrukningar upp till 5000 kWh och är 90% på den delen av elpriset som överstiger 70 öre (exkl. moms).

Sverige har valt en annan väg vid utformning av stödet för 2022 som är retroaktivt. Alla konsumenter som använt el under perioden 1 oktober 2021 till och med september 2022 och har elnätsavtal för konsumentändamål i elområde 3 (mellersta Sverige) och 4 (södra Sverige) har rätt till ersättning. För elkonsumenter i elområde 3 (mellersta Sverige) är ersättningen 50 öre/kWh och i elområde 4 (södra Sverige) är ersättningen 79 öre/kWh. Några löften om stöd för 2023 finns inte i skrivande stund och detta ger säkert sömnlösa nätter för många.

Vad händer med elpriserna under 2023?

Om man likt en spådam försöker att titta i kristallkulan syns inte skymten av väsentligt lägre priser på elen under 2023 annat än för enstaka dygn då det blåser mycket. Vi ser också att det kommer att bli allt svårare att låsa elprisavtalen då elhandelsbolagen under 2022 lärt sig läxan och inte vill stå med risken.

Gissningar för bomarknaden är att energikrävande hus blir fortsatt svårsålda och att olika typer av energisatsningar fortsätter med statliga bidrag. Vidare kommer timpris-avtal bli allt vanligare och fler näthandelsbolag inför effektavgifter.

Ett stort problem med den svenska energiförsörjningen är att vi har för lite planerbar kraft i de områden där energin ska konsumeras. Ett välkommet tillskott blir återstarten av Ringhals 4 som skadades vid uppstarten i august 2022 efter den årliga översynen. Först planerades denna uppstart till 30 november 2022 men är framflyttad till 23 februari 2023. Ringhals ligger i Halland och har två aktiva reaktorer och två som avvecklats.

Vad kostar det att duscha?

Det går inte att ge ett enkelt svar på detta då det framförallt beror på hur duschvattnet värms upp samt hur länge man duschar. Fortsätt läs så får du en kort och en lång förklaring.

Hur många kWh krävs för att värma duschvattnet?

Det man säkert kan säga är hur mycket energi som det går åt för att värma duschvattnet sedan kan denna energi komma från ved, fjärrvärme, elektricitet eller värmepump.

Har man ett äldre duschmunstycke krävs 0,390 kWh för varje duschminut för att värma vattnet. En dusch på 5 minuter skulle därmed kräva 2 kWh. Sedan är det bara multiplicera med totala elpriset för 1 kWh vilket kan ligga i intervallet 1 kr upp till 8 kr.

En snabb besparing är att byta till ett snålspolande munstycke vilket innebär att kostnaden halveras. Naturligtvis gäller samma sak om man halverar duschtiden.

Här följer en längre och mer fysikalisk förklaring

För att värma 1 kg vatten 1℃ krävs 4,18 kJ

Detta var lite väl fysikaliskt då enheten joule används som energienhet och dessutom utgår man ifrån hur mycket vattnet väger istället för vattnets volym. Om man istället omvandlar från joule till kilowattimmar och räknar om från kilogram till liter blir det 0,00116 kWh per liter och ℃.

Kanske tycker du att det inte vara så mycket men då vattnet ska värmas från 10℃ till 38℃ innebär detta att 1 liter vatten då kräver 0,0325 kWh för att nå en duschvänlig temperatur. Ett äldre duschmunstycke har flödet 12 liter per minut vilket då innebär att varje duschminut “kostar” 0,390 kWh. Duschar sedan familjens medlemmar sammanlagt 20 minuter varje dag blir detta då 230 kWh varje månad eller 2800 kWh per år.

Beräkningarna ovan förutsätter att verkningsgraden är 100%, dvs att all tillförd energi används för att höja vattnets temperatur.

Ett nytt duschmunstycke har ofta ett flöde på 6-7 liter per minut och betalar sig snabbt då detta halverar antalet kilowattimmar (kWh) som krävs för att värma duschvattnet förutsatt att duschtiden är densamma.

På något sätt ska duschvattnet värmas. Värms det med ved kanske man tycker att varmvattnet är gratis eller om husets värmepump även värmer vattnet så blir det ungefär en tredjedel eller till och med endast en fjärdedel av de kWh som redovisas ovan.

Lägre förbrukning och lägre pris i oktober

Större medvetenhet och varmare väder ledde till lägre elpriser i oktober för de som bor i SE3 och SE4..

När oktober månads elförbrukning i Sverige summeras ger detta en minskning med 4% jämfört med förra året. Genomsnittspriset för 1 kWh i oktober är 40 öre för elområde 1 och 2 vilket är högre än oktober 2021 då motsvarande pris var 26 öre. För elområde 3 är motsvarande priser 53 öre (65 öre) och för det sydligaste området 81 öre (87 öre) vilket för det sydligaste elområdet är det lägsta månadsmedelpriset sedan juli 2021.

Analytiker menar att minskningen av elförbrukningen har fler förklaringar. Den varma hösten i kombination med en större medvetenhet om de höga elpriserna har fått privatpersoner att spara. Om Energimyndighetens informationskampanj Varje kilowattimme (kWh) räknas har haft någon effekt är för tidigt att säga. Välfyllda gaslager i Europa har också bidragit till en lägre prisnivå i SE3 och SE4.

Här på Elpriset.Nu kan du följa de historiska priserna för de fyra elområdena samt en prognos för innevarande månads medelpris. Denna prognos bygger på de timpriser som finns för innevarande månad och är ett medelvärde av dessa. Det betyder att i början av månaden är denna prognos väldigt osäker men blir bättre och bättre.

Ska man köra tvättmaskinen på natten för lägre elräkning?

Många väljer att gå över till timdebitering av elpriset för att få ner sin elkostnad.

Ska man köra tvättmaskinen på natten för lägre elräkning?

Det höga elpriset har gjort att många nu försöker ändra sina vanor för att elräkningen ska bli lägre. Att inte köra halvfulla disk- och tvättmaskiner är en första åtgärd. När man inte längre kan minska förbrukningen gäller det att ställa om så att förbrukningen av el sker när elen är billigast. Eller spelar det inte någon roll?

Timdebitering

Aldrig har det varit så många privatpersoner som haft timdebitering som nu och antalet fortsätter att öka. Timdebitering innebär att man betalar det pris som gäller för den timmen som elen förbrukas. Har man ett sådant avtal lönar det sig att använda disk- och tvättmaskinen på natten då priset vanligtvis är lägre. Ska detta fungera i längden bör dessa maskiner ha funktioner för fördröjd start så att man inte behöver ställa väckarklockan för att gå upp och starta. För avancerade användare med s k hemautomation startar energikrävande vitvaror vid olika tidpunkter då man via datorprogram först avläser timpriset och sedan beräknar när maskinen ska starta för att det ska bli billigast.

På Elpriset.Nu redovisar vi både tim- och dygnsmedelpriset^* för de fyra elprisområdena i Sverige och vissa dygn har skillnaden i timpris varit väldigt stor. Den 30 augusti 2022 var t ex priset i elområde SE4 för 8,50 kr/kWh mellan kl 19.00-20.00 och tidigare på natten kl 01.00-02.00 var priset 0,21 kr/kWh. Naturligtvis blir det då dyrare att köra tvättmaskinen vid fel tidpunkt på dygnet.

^* elpriserna som redovisas är exklusive energiskatt, kostnader för elcertifikat och moms samt nätavgifter.

Rörligt elprisavtal

Har man rörligt avtal blir inte kostnaden lägre om man använder dessa maskiner på natten. Det rörliga avtalet använder ett månadsmedelpris för att fastställa elpriset för 1 kWh. Det är detta pris som sedan står på elräkningen för den månaden.

För de med rörliga elprisavtal blir det i slutändan samma kostnad för alla dagar under en månad. Ny månad nytt månadsmedelpris.

Varför är Sverige uppdelat i flera elområden?

Sverige har sedan 1 november 2011 haft fyra elområden. Elpriset varierar rejält mellan de olika områdena.

Elpriset 13000% högre i södra Sverige än i norra

Att det råder obalans i elsystemet i Sverige visade sig tydligt fredag 12 augusti då det genomsnittliga dygnspriset i norra Sverige för 1 kWh var 3,4 öre samtidigt som motsvarande pris i södra Sverige var 447 öre.

I elområde SE4 (södra Sverige) är det ett ständigt underskott på elektrisk energi, dvs det produceras mindre än det förbrukas i detta område, och elområdet är beroende på överföringsledningar från norra Sverige. Detta förklarar dock inte helt den stora prisskillnaden.

Sverige exporterar samtidigt 20% av den producerade energin ut i Europa där elbristen denna dag är ännu större. Detta beror på att det är problem med kärnkraften i Frankrike samtidigt som det är höga temperaturer i Europa med många AC-anläggningar i drift dygnet runt.

I Sverige märker vi tydligt att när det inte blåser så mycket går elpriset upp och i södra Sverige står i princip alla vindkraftverk stilla idag när elpriset är 447 öre/kWh

Kärnreaktor vid Ringhals nedstängd för revision

Sverige har sex aktiva kärnreaktorer fördelade på tre anläggningar: Forsmark (tre), Oskarshamn (en) och Ringhals (två). Trots rekordhöga elpriser i Sverige är endast fem av dessa i drift då en reaktor i Ringhals är nedstängd för revision.

Flera planerade revisioner på reaktorer i Sverige

Under en revision stängs reaktorn av några veckor för att genomgå underhåll, myndighetskrävda tester och moderniseringar. Dessutom byts en del av uranbränslet ut. Allt för att göra reaktorn redo för ytterligare en säker och stabil driftsäsong.

Under 2022 är följande revisioner genomförda/planerade:

• Oskarshamn 3, 18 april – 11 maj
• Forsmark 3, 1 maj – 28 maj
• Ringhals 3, 25 maj – 1 juli
• Forsmark 2, 10 juli – 30 juli
• Ringhals 4, 10 augusti – 6 september
• Forsmark 1, 4 september – 8 oktober

Sverige har haft 12 kärnreaktorer för elproduktion

Vid de fyra kärnanläggningarna Barsebäck, Ringhals, Oskarshamn och Forsmark finns det totalt 12 kärnreaktorer varav sex är aktiva och sex är tagna ur drift för gott och ska monteras ned.

Barsebäck, mellan Malmö och Landskrona, hade två reaktorer men dessa togs ur drift 1999 respektive 2005.

Ringhals, norr om Varberg, har två reaktorer i drift (Ringhals 3 och Ringhals 4). Reaktorn Ringhals 2 togs ur drift 2019 och året efter, 2020, togs Ringhals 1 ur drift.

Oskarshamnverket hade tre reaktorer men idag är endast Oskarshamn 3 (O3) i drift. O1 och O2 togs ur drift 2017 respektive 2015.

Forsmarks kärnkraftverk i Uppland har tre reaktorer i drift.

Ändra dina vanor och minska elförbrukningen

Vill man minska sin elräkning kräver det ändrade vanor och kanske åtgärder som innebär mindre lyx.

Ändra dina vanor och minska elförbrukningen

Man brukar säga att en villa kräver 20 000 kWh energi under ett år där 50% går till värme, 25% till varmvatten och resten till hushållsel som tvätt- och diskmaskiner, kyl- och frysskåp, belysning mm.

Således ska kan man göra de största besparingarna på värme och varmvatten.

Uppvärmningskällan

Att ha det varmt och gott kostar och genom att sänka inomhustemperaturen en grad kan besparingen bli 5%. Det kan bli att ta på sig en extra tröja inne i vinter med tanke på prognosen för elpriserna.

Men den stora besparingen sker om man byter från direktverkande el till luftvärmepump. Moderna värmepumpar ger upp till fem gånger mer energi ut än vad man “matar” den med. En värmepump kan vara betald på ett par tre år.

Golvvärme är skönt – men kostar

Många badrum är utrustade med elslingor i golvet som ger en behaglig värme och som torkar till golven efter duschen. Har man en annan uppvärmningskälla för huset som en värmepump gäller det att hålla dörren stängd till badrummet. Annars kommer termostaten i badrummet inte att slå ifrån och den dyra golvvärmen kommer att användas för att värma upp andra delar av huset där värmepumpen borde göra detta.

Effekttariffer kommer att påverka din vardag

Abonnemangsavgiften till elnätsbolaget beror idag för privatkunder bl a på hur stor säkringarna är för den inkommande elen. Stor säkring = hög fast avgift.

Effektariffer gör det dyrt med effekttoppar

Snart kanske effekttariffer ersätter dessa abonnemangsavgiften då elnätsbolagen vill styra om när vi använder elen. Det ska bli dyrare med höga effekttoppar som inträffar då man laddar elbilen samtidigt som t ex diskmaskinen är igång.

Den pågående omställningen från fossil energi till elektrisk energi för bl a bilar innebär ett ökat tryck på hela energisystemet. När elbilar ska laddas samtidigt som tvättmaskin, diskmaskin och värmepumpar används innebär detta att hushållets uttagna effekt blir hög.

I nyare villakvarter med t ex fjärrvärme eller nollenergihus kommer inte elnäten att räck till när alla vill ladda bilen hemma. Med effektbaserad prissättning, effekttariffer, vill man jämna ut dessa toppar så att man styr över t ex laddning av bilen till natten då effektuttaget är mindre.

Förberedd dig på elräkningar med effektbaserad prissättning

Med effekttariffer kan det bli så att det är den högsta uttagna effekten vid någon tidpunkt som bestämmer tariffen för denna månad. Det innebär att det kan bli onödigt dyra elräkningar om man vid enstaka tillfälle laddat bilen samtidigt som torktumlaren och dammsugaren använts.

Det är möjligt att minska effekttopparna med ny teknik som laddboxar och värmepumpar som automatiskt känner av elanvändningen i hemmet och därmed jämnar ut elanvändningen över dygnet.