På elpriset.nu kan du enkelt se och jämföra spotpriset på el i Sverige. Vår tjänst erbjuder realtidsuppdateringar av elpriser, vilket gör det enkelt för dig att hålla koll på marknadens fluktuationer. Vi tillhandahåller även historiska data och prognoser för framtida elpriser, så att du kan planera din elkonsumtion på bästa möjliga sätt.
Priserna som visas på Elpriset.nu är det genomsnittliga spotpriset per elprisområde på elbörsen Nordpool. Alla priser presenteras utan elskatt, moms, eventuella påslag, avgifter för elcertifikat eller elnätskostnader. Priset baseras på nuvarande växelkurs hämtad från Riksbanken, varför viss avrudningsfel kan förekomma.
Priserna för SE1, SE2, SE3 och SE4 kommer att uppvisa en tydlig stabilitet under större delen av dygnet, med flera timmar med negativa priser. Det lägsta priset för dessa områden kommer att noteras mellan 03:00 och 04:00, där priserna sjunker till -1.24 öre/kWh. Det största negativa priset kommer att uppmätas mellan 00:00 och 01:00, med -1.02 öre/kWh.
Under morgonen, mellan 06:00 och 08:00, kommer priserna att stiga till positiva nivåer, med ett toppvärde av 2.76 öre/kWh vid 08:00. Efter detta kommer priserna att variera något, men de kommer att förbli relativt låga, med ett värde av 1.35 öre/kWh klockan 11:00.
En markant förändring inträffar vid 17:00, då priserna för SE2, SE3 och SE4 stiger till 3.35 öre/kWh, medan SE1 ligger på 1.41 öre/kWh. Den högsta prispunkten för dagen kommer att registreras vid 17:00, och det kommer att bli en markant skillnad mellan SE1 och de övriga områdena.
Under de sena kvällstimmarna kommer priserna att sjunka igen, med ett pris av 0.01 öre/kWh vid 22:00 och -0.03 öre/kWh vid 23:00. Generellt kommer det att vara mest fördelaktigt att konsumera el under de tidiga morgontimmarna och sent på kvällen, medan det kommer att finnas högre priser under eftermiddagen, särskilt runt 17:00 till 19:00.
Klicka, eller håll muspekaren över varje tidpunkt för att se exakt data. Visa eller ta bort ett elområde genom att klicka på respektive elområde (SE1, SE2, SE3, SE4). Notera att datapunkter mellan olika elområden ofta överlappar varandra.
| Klockslag | SE1 | SE2 | SE3 | SE4 |
|---|---|---|---|---|
| 00:00-01:00 | -0.92 | -0.92 | -0.92 | -0.92 |
| 01:00-02:00 | -1.02 | -1.02 | -1.02 | -1.02 |
| 02:00-03:00 | -1.15 | -1.15 | -1.15 | -1.15 |
| 03:00-04:00 | -1.24 | -1.24 | -1.24 | -1.24 |
| 04:00-05:00 | -1.02 | -1.02 | -1.02 | -1.02 |
| 05:00-06:00 | -0.67 | -0.67 | -0.67 | -0.67 |
| 06:00-07:00 | 0.01 | 0.01 | 0.01 | 0.01 |
| 07:00-08:00 | 2.29 | 2.29 | 2.29 | 2.29 |
| 08:00-09:00 | 2.76 | 2.76 | 2.76 | 2.76 |
| 09:00-10:00 | 2.34 | 2.34 | 2.34 | 2.34 |
| 10:00-11:00 | 2.36 | 2.36 | 2.36 | 2.36 |
| 11:00-12:00 | 1.35 | 1.35 | 1.35 | 1.35 |
| 12:00-13:00 | 0.01 | 0.01 | 0.01 | 0.01 |
| 13:00-14:00 | -0.08 | -0.08 | -0.08 | -0.08 |
| 14:00-15:00 | -0.18 | -0.18 | -0.18 | -0.18 |
| 15:00-16:00 | -0.05 | -0.05 | -0.05 | -0.05 |
| 16:00-17:00 | 0.25 | 0.25 | 0.25 | 0.25 |
| 17:00-18:00 | 1.41 | 3.35 | 3.35 | 3.35 |
| 18:00-19:00 | 1.14 | 2.99 | 2.99 | 2.99 |
| 19:00-20:00 | 1.39 | 3.09 | 3.09 | 3.09 |
| 20:00-21:00 | 1.77 | 2.79 | 2.79 | 2.79 |
| 21:00-22:00 | 1.63 | 1.63 | 1.63 | 1.63 |
| 22:00-23:00 | 0.01 | 0.01 | 0.01 | 0.01 |
| 23:00-00:00 | -0.03 | -0.03 | -0.03 | -0.03 |
Få morgondagens elpris till din mejlkorg varje eftermiddag
RegistreraFå morgondagens elpris till din mejlkorg varje eftermiddag
RegistreraPriserna för elområdena SE1, SE2 och SE3 kommer att visa en stabilitet under större delen av dygnet, med priser som varierar mellan ett negativt värde på -0.01 öre/kWh mellan 00:00 och 01:00 och ett högsta pris på 5.56 öre/kWh mellan 09:00 och 10:00.
Den största prishöjningen för SE1, SE2 och SE3 inträffar under morgonen, med priser som ökar från 4.78 öre/kWh vid 07:00 till 5.56 öre/kWh vid 09:00.
För SE4 kommer priserna att följa en liknande trend, med ett negativt pris på -0.01 öre/kWh under de första timmarna, men med en topp på 41.63 öre/kWh mellan 09:00 och 10:00. Under eftermiddagen kommer priserna för SE4 att vara högre jämfört med SE1, SE2 och SE3, med en prishöjd från 4.78 öre/kWh vid 19:00 till 10.22 öre/kWh vid 20:00.
Billigast att förbruka el kommer att vara under de tidiga morgontimmarna, särskilt mellan 00:00 och 06:00, då priserna är negativa eller mycket låga. Det kommer att vara fördelaktigt att undvika att konsumera el under de timmar när priserna når sina högsta nivåer, särskilt mellan 09:00 och 10:00 för SE4.
Sammanfattningsvis kommer SE1, SE2 och SE3 att hålla sig på låga nivåer under större delen av dygnet, medan SE4 kommer att uppvisa högre priser, särskilt under de mest aktiva timmarna på förmiddagen.
3.61 öre/kWh
-0.01 öre/kWh 5.56 öre/kWh
3.62 öre/kWh
-0.01 öre/kWh 5.56 öre/kWh
13.85 öre/kWh
-0.01 öre/kWh 41.63 öre/kWh
13.85 öre/kWh
-0.01 öre/kWh 41.63 öre/kWh
Klicka, eller håll muspekaren över varje tidpunkt för att se exakt data. Visa eller ta bort ett elområde genom att klicka på respektive elområde (SE1, SE2, SE3, SE4). Notera att datapunkter mellan olika elområden ofta överlappar varandra.
| Klockslag | SE1 | SE2 | SE3 | SE4 |
|---|---|---|---|---|
| 00:00-01:00 | -0.01 | -0.01 | -0.01 | -0.01 |
| 01:00-02:00 | -0.01 | -0.01 | -0.01 | -0.01 |
| 02:00-03:00 | 0.00 | 0.00 | 0.00 | 0.00 |
| 03:00-04:00 | 0.01 | 0.01 | 0.01 | 0.01 |
| 04:00-05:00 | 1.07 | 1.07 | 1.07 | 1.07 |
| 05:00-06:00 | 2.58 | 2.58 | 2.58 | 2.58 |
| 06:00-07:00 | 3.81 | 3.81 | 3.81 | 3.81 |
| 07:00-08:00 | 4.78 | 4.78 | 10.22 | 10.22 |
| 08:00-09:00 | 5.23 | 5.23 | 41.43 | 41.43 |
| 09:00-10:00 | 5.56 | 5.56 | 41.63 | 41.63 |
| 10:00-11:00 | 5.38 | 5.38 | 41.30 | 41.30 |
| 11:00-12:00 | 5.43 | 5.43 | 41.05 | 41.05 |
| 12:00-13:00 | 5.23 | 5.23 | 25.91 | 25.91 |
| 13:00-14:00 | 4.86 | 4.86 | 23.17 | 23.17 |
| 14:00-15:00 | 4.78 | 4.78 | 19.53 | 19.53 |
| 15:00-16:00 | 4.75 | 4.75 | 5.72 | 5.72 |
| 16:00-17:00 | 4.77 | 4.77 | 11.46 | 11.46 |
| 17:00-18:00 | 4.80 | 4.80 | 21.67 | 21.67 |
| 18:00-19:00 | 4.86 | 4.86 | 17.46 | 17.46 |
| 19:00-20:00 | 4.78 | 4.78 | 10.22 | 10.22 |
| 20:00-21:00 | 4.54 | 4.73 | 4.74 | 4.74 |
| 21:00-22:00 | 3.75 | 3.75 | 3.75 | 3.75 |
| 22:00-23:00 | 3.44 | 3.44 | 3.44 | 3.44 |
| 23:00-00:00 | 2.27 | 2.27 | 2.27 | 2.27 |
Sverige är indelat i fyra elområden som skapades för att bättre spegla landets olika förutsättningar för elproduktion och konsumtion. Dessa områden är SE1, SE2, SE3 och SE4. Varje område har sina unika förutsättningar som påverkar både tillgång och efterfrågan på el, vilket i sin tur påverkar elpriset.
SE1 - Norra Sverige: Detta område omfattar den norra delen av landet och kännetecknas av en hög andel vattenkraft. Tack vare denna rikliga tillgång på vattenkraft tenderar SE1 att ha ett överflöd av el, vilket ofta resulterar i lägre elpriser jämfört med resten av landet. Dessutom bidrar den lägre befolkningstätheten till en mindre efterfrågan på el.
SE2 - Mellersta Norrland: Liksom SE1 har SE2 också en hög andel vattenkraft. Regionen inkluderar en del av Sveriges industriella hjärta, vilket betyder att det finns en betydande efterfrågan på el för industriell verksamhet. Även här tenderar tillgången på vattenkraft att hålla elpriserna relativt låga, men inte lika låga som i SE1 på grund av den högre efterfrågan.
SE3 - Mellersta Sverige: Detta område sträcker sig över en stor del av Svealand och inkluderar bland annat storstäderna Stockholm och Göteborg. Här är efterfrågan på el högst i landet. Här är framförallt energikällor som kärnkraft tillsammans med vattenkraft och vindkraft viktiga. Elpriserna här är högre än i norr, framförallt på grund av den högre efterfrågan.
SE4 - Södra Sverige: SE4 omfattar Götaland och har liksom SE3 hög elkonsumtion. Elområdet är mer beroende av import från de andra elområdena samt från andra länder. Elpriserna i SE4 är ofta de högsta i landet på grund av den höga efterfrågan och lägre tillgången på egenproducerad el.
Priset på el i dessa områden sätts genom en kombination av marknadsmekanismer och regleringar. Det är på den nordiska elmarknaden (Nord Pool) som prissättningen sker. På denna marknad handlas el timme för timme, och priset bestäms av tillgång och efterfrågan. Faktorer som väderförhållanden, tillgänglig produktionskapacitet, underhåll av kraftverk och elnät samt politiska beslut kan alla påverka elpriset.
Till exempel kan en torr period minska tillgängligheten av vattenkraft, vilket driver upp priserna, särskilt i de norra regionerna som är mer beroende av denna energikälla. Å andra sidan kan en blåsig period öka tillgången på vindkraft, vilket kan sänka elpriserna. Import och export av el till och från grannländer spelar också en viktig roll, särskilt för de södra regionerna i Sverige.
Varför är elpriset så högt?
Vi hör ofta att vi har energibrist i Sverige men egentligen handlar det om effektbrist. Elen är helt enkelt på fel plats när mest el förbrukas vilket ökar kostnaderna drastiskt.
Det genomsnittliga elpriset för september de senaste åren har varierat markant. Besök vår sektion för historiska elpriser för att se elpriserna på månadsbasis. Här får du insikt i hur elpriserna har utvecklats, vilket hjälper dig att planera din elkonsumtion och göra smartare elinköp.
| SE1 | SE2 | SE3 | SE4 | |
|---|---|---|---|---|
| 2024 - september* | 5.51 | 5.59 | 15.03 | 50.64 |
| 2023 - september | 10.88 | 10.88 | 24.32 | 51.35 |
| 2022 - september | 100.66 | 101.06 | 228.41 | 241.43 |
| 2021 - september | 56.47 | 56.47 | 91.84 | 122.68 |
| 2020 - september | 31.35 | 31.35 | 34.85 | 37.09 |
| 2019 - september | 36.47 | 36.47 | 37.18 | 39.12 |
| 2018 - september | 51.85 | 51.85 | 51.99 | 52.81 |
Läs gärna våra artiklar om senaste nytt om elpriset!
Visste du att elpriset påverkas av temperatur och vind? Vi visar i denna artikel hur mycket!
Sverige upplever en markant ökning i elpriser, en situation som drivs av en kombination av extremt kalla väderförhållanden och tekniska problem vid en av landets största kärnkraftsanläggningar.
Det finns många sätt att minska sin elförbrukning och många bäckar små kan göra betydande skillnad för din plånbok och miljön. Här listar vi några av våra bästa tips på hur du kan minska din elkostnad.
Sveriges elproduktion är en viktig del av landets energisystem och har utmärkt sig genom en hög andel förnybar energi och låga koldioxidutsläpp. De främsta källorna för elproduktion i Sverige är vattenkraft, kärnkraft och i allt större utsträckning även vindkraft. Var och en av dessa energikällor spelar en unik roll i att uppfylla landets energibehov och bidrar till Sveriges ambitioner om en hållbar och pålitlig energiförsörjning.
16 766 MW
12 796 MW
3 969 MW
7 891 MW
47.07%
260 MW
1.55%
4 068 MW
24.26%
3 960 MW
23.62%
588 MW
3.51%
Vattenkraft: Vattenkraften är ryggraden i Sveriges elproduktion. Med sina många floder och stora höjdskillnader, särskilt i norra delen av landet, har Sverige kunnat utnyttja vattenkraften effektivt. Denna förnybara energikälla står för nästan hälften av landets totala elproduktion och är en viktig faktor för Sveriges låga koldioxidutsläpp från elproduktion.
Kärnkraft: Kärnkraft är en annan viktig komponent i Sveriges energimix. Trots politiska diskussioner om framtiden för kärnkraft i Sverige, bidrar den med en betydande andel av landets elproduktion. Kärnkraftverken är fördelade över landet och bidrar till en stabil och koldioxidfri elproduktion.
Vindkraft: Vindkraften har ökat markant under de senaste åren och är en växande del av Sveriges energimix. Med gynnsamma vindförhållanden, särskilt i kustnära områden och i norra Sverige, fortsätter landet att investera i vindkraft som en viktig del av sin framtida hållbara energiförsörjning.
Solenergi och Bioenergi: Även om solenergi och bioenergi utgör en mindre del av den totala elproduktionen, spelar de en växande roll i Sveriges strävan att diversifiera sin energiproduktion och minska sitt beroende av fossila bränslen. Solenergi, främst i södra delarna av landet, och bioenergi, utvunnen från landets rika skogsresurser, bidrar till den förnybara energimixen.
Oljekraftverk: Sverige har även i viss mån oljekraftverk som främst fungerat som reservkraftverk eller för att hantera toppbelastningar. Det innebär att de tas i bruk under särskilda situationer då efterfrågan på el är exceptionellt hög eller när andra energikällor inte kan leverera tillräckligt med el, exempelvis under kalla vinterdagar med låg vattenkraftproduktion.