Dagens elpris i Sverige

  • Se elpriset timme för timme för Sveriges fyra elområden
  • Morgondagens spotpriser publiceras efter kl 13
  • Registrera dig för att kostnadsfritt få notiser via mejl på morgondagens elpris.

På elpriset.nu kan du enkelt se och jämföra spotpriset på el i Sverige. Vår tjänst erbjuder realtidsuppdateringar av elpriser, vilket gör det enkelt för dig att hålla koll på marknadens fluktuationer. Vi tillhandahåller även historiska data och prognoser för framtida elpriser, så att du kan planera din elkonsumtion på bästa möjliga sätt.

Priserna som visas på Elpriset.nu är det genomsnittliga spotpriset per elprisområde på elbörsen Nordpool. Alla priser presenteras utan elskatt, moms, eventuella påslag, avgifter för elcertifikat eller elnätskostnader. Priset baseras på nuvarande växelkurs hämtad från Riksbanken, varför viss avrudningsfel kan förekomma.

Genomsnittligt elpris idag

SE1

Luleå

1.78 öre/kWh

-0.15 öre/kWh 4.57 öre/kWh

SE2

Sundsvall

1.05 öre/kWh

-0.54 öre/kWh 4.09 öre/kWh

SE3

Stockholm

28.96 öre/kWh

-0.29 öre/kWh 58.89 öre/kWh

SE4

Malmö

58.43 öre/kWh

-0.39 öre/kWh 117.51 öre/kWh

Sammanfattning av dagens elpriser

I SE1 varierade priserna under dygnet med en lägsta punkt på -0.15 öre/kWh mellan 13:00 och 14:00 och en högsta punkt på 4.57 öre/kWh vid 19:00. Generellt var priserna stabila, men de visade på stora svängningar under dagen, med prisfall under förmiddagen.

SE2 uppvisade liknande tendenser, där de lägsta priserna nåddes mellan 13:00 och 15:00 med -0.54 öre/kWh och toppade på 4.09 öre/kWh vid 00:00. Stabiliteten var något lägre än i SE1, med fler timmar med negativa priser.

I SE3 var prisvariationerna mer markanta. Priserna föll till -0.29 öre/kWh mellan 14:00 och 15:00, medan den högsta nivån nåddes på 58.89 öre/kWh vid 19:00. Det var tydligt att SE3 hade de högsta priserna under dagen.

I SE4 var priserna generellt högre än i de andra elområdena, med en topp på 117.51 öre/kWh vid 20:00. Under förmiddagen var priserna negativa, med ett minimum på -0.39 öre/kWh mellan 14:00 och 15:00.

De billigaste timmarna för elförbrukning var mellan 10:00 och 15:00, där negativa priser observerades. Det rekommenderades att undvika att konsumera el under dessa timmar för att maximera kostnadsbesparingar.

Elpriset idag i Sverige lördag 24 maj

Klicka, eller håll muspekaren över varje tidpunkt för att se exakt data. Visa eller ta bort ett elområde genom att klicka på respektive elområde (SE1, SE2, SE3, SE4). Notera att datapunkter mellan olika elområden ofta överlappar varandra.

Elpriset timme för timme (öre/kWh)
Klockslag SE1 SE2 SE3 SE4
00:00-01:004.294.0945.7392.85
01:00-02:002.792.9643.0788.74
02:00-03:001.792.0140.6184.00
03:00-04:001.511.6340.3184.24
04:00-05:001.321.4240.0583.35
05:00-06:000.630.5639.5081.97
06:00-07:001.581.7637.3677.01
07:00-08:001.932.2035.7673.92
08:00-09:002.562.8131.5762.69
09:00-10:001.660.5711.0416.52
10:00-11:000.21-0.070.00-0.01
11:00-12:000.12-0.15-0.11-0.11
12:00-13:000.07-0.18-0.16-0.16
13:00-14:00-0.15-0.22-0.22-0.21
14:00-15:00-0.11-0.11-0.29-0.39
15:00-16:00-0.02-0.07-0.05-0.04
16:00-17:00-0.03-0.542.383.98
17:00-18:001.910.5626.6545.17
18:00-19:002.981.8941.0084.09
19:00-20:004.571.7158.89115.47
20:00-21:004.221.3758.43117.51
21:00-22:004.060.5655.62114.23
22:00-23:002.950.0048.5997.30
23:00-00:001.900.3839.2480.25

Prenumerera gratis på elpriset

Få morgondagens elpris till din mejlkorg varje eftermiddag

Registrera

Prenumerera gratis på elpriset

Få morgondagens elpris till din mejlkorg varje eftermiddag

Registrera

Elpriset imorgon söndag 25 maj

Uppdateras 13:30

Så här fungerar Sveriges elområden

Sverige är indelat i fyra elområden som skapades för att bättre spegla landets olika förutsättningar för elproduktion och konsumtion. Dessa områden är SE1, SE2, SE3 och SE4. Varje område har sina unika förutsättningar som påverkar både tillgång och efterfrågan på el, vilket i sin tur påverkar elpriset.

Sveriges fyra elområden

SE1 - Norra Sverige: Detta område omfattar den norra delen av landet och kännetecknas av en hög andel vattenkraft. Tack vare denna rikliga tillgång på vattenkraft tenderar SE1 att ha ett överflöd av el, vilket ofta resulterar i lägre elpriser jämfört med resten av landet. Dessutom bidrar den lägre befolkningstätheten till en mindre efterfrågan på el.

SE2 - Mellersta Norrland: Liksom SE1 har SE2 också en hög andel vattenkraft. Regionen inkluderar en del av Sveriges industriella hjärta, vilket betyder att det finns en betydande efterfrågan på el för industriell verksamhet. Även här tenderar tillgången på vattenkraft att hålla elpriserna relativt låga, men inte lika låga som i SE1 på grund av den högre efterfrågan.

SE3 - Mellersta Sverige: Detta område sträcker sig över en stor del av Svealand och inkluderar bland annat storstäderna Stockholm och Göteborg. Här är efterfrågan på el högst i landet. Här är framförallt energikällor som kärnkraft tillsammans med vattenkraft och vindkraft viktiga. Elpriserna här är högre än i norr, framförallt på grund av den högre efterfrågan.

SE4 - Södra Sverige: SE4 omfattar Götaland och har liksom SE3 hög elkonsumtion. Elområdet är mer beroende av import från de andra elområdena samt från andra länder. Elpriserna i SE4 är ofta de högsta i landet på grund av den höga efterfrågan och lägre tillgången på egenproducerad el.

Vad påverkar elpriset i de olika elområdena?

Priset på el i dessa områden sätts genom en kombination av marknadsmekanismer och regleringar. Det är på den nordiska elmarknaden (Nord Pool) som prissättningen sker. På denna marknad handlas el timme för timme, och priset bestäms av tillgång och efterfrågan. Faktorer som väderförhållanden, tillgänglig produktionskapacitet, underhåll av kraftverk och elnät samt politiska beslut kan alla påverka elpriset.

Till exempel kan en torr period minska tillgängligheten av vattenkraft, vilket driver upp priserna, särskilt i de norra regionerna som är mer beroende av denna energikälla. Å andra sidan kan en blåsig period öka tillgången på vindkraft, vilket kan sänka elpriserna. Import och export av el till och från grannländer spelar också en viktig roll, särskilt för de södra regionerna i Sverige.

Varför är elpriset så högt?

Vi hör ofta att vi har energibrist i Sverige men egentligen handlar det om effektbrist. Elen är helt enkelt på fel plats när mest el förbrukas vilket ökar kostnaderna drastiskt.

Sveriges fyra elområden på en karta

Medelpris för elpriset i maj

Det genomsnittliga elpriset för maj de senaste åren har varierat markant. Besök vår sektion för historiska elpriser för att se elpriserna på månadsbasis. Här får du insikt i hur elpriserna har utvecklats, vilket hjälper dig att planera din elkonsumtion och göra smartare elinköp.

Historikt elpris i Sverige (öre/kWh)
SE1 SE2 SE3 SE4
2025 - maj*17.2218.7648.6062.82
2024 - maj17.6517.6523.7250.61
2023 - maj27.8127.8739.0373.47
2022 - maj57.8857.88102.86139.14
2021 - maj38.9538.9543.5048.47
2020 - maj10.0910.0913.5414.91
2019 - maj37.4037.4037.4038.71
2018 - maj33.8033.8033.8536.95
* Prognos av medelvärde på elpriset för maj

Senaste artiklar om elpriset

Läs gärna våra artiklar om senaste nytt om elpriset!

Så påverkas elpriset av temperatur och vind

Så påverkas elpriset av temperatur och vind

Visste du att elpriset påverkas av temperatur och vind? Vi visar i denna artikel hur mycket!

Högre elpriser att vänta med Sibirisk iskyla

Högre elpriser att vänta med Sibirisk iskyla

Sverige upplever en markant ökning i elpriser, en situation som drivs av en kombination av extremt kalla väderförhållanden och tekniska problem vid en av landets största kärnkraftsanläggningar.

11 smarta sätt att sänka din elförbrukning

11 smarta sätt att sänka din elförbrukning

Det finns många sätt att minska sin elförbrukning och många bäckar små kan göra betydande skillnad för din plånbok och miljön. Här listar vi några av våra bästa tips på hur du kan minska din elkostnad.

Sveriges elproduktion just nu

lördag 24 maj

Sveriges elproduktion är en viktig del av landets energisystem och har utmärkt sig genom en hög andel förnybar energi och låga koldioxidutsläpp. De främsta källorna för elproduktion i Sverige är vattenkraft, kärnkraft och i allt större utsträckning även vindkraft. Var och en av dessa energikällor spelar en unik roll i att uppfylla landets energibehov och bidrar till Sveriges ambitioner om en hållbar och pålitlig energiförsörjning.

Sveriges elproduktion lördag 24 maj

Fördelning på Sveriges elproduktion

Produktion

13 687 MW

Total förbrukning

11 445 MW

Export

2 242 MW

Vindkraft

4 283 MW

31.29%

Värmekraft

465 MW

3.4%

Kärnkraft

4 374 MW

31.96%

Vattenkraft

4 182 MW

30.55%

Ej specificerat (gas-, våg- och bromskraft)

383 MW

2.8%

De vanligaste energikällorna i Sverige

Vattenkraft: Vattenkraften är ryggraden i Sveriges elproduktion. Med sina många floder och stora höjdskillnader, särskilt i norra delen av landet, har Sverige kunnat utnyttja vattenkraften effektivt. Denna förnybara energikälla står för nästan hälften av landets totala elproduktion och är en viktig faktor för Sveriges låga koldioxidutsläpp från elproduktion.

Kärnkraft: Kärnkraft är en annan viktig komponent i Sveriges energimix. Trots politiska diskussioner om framtiden för kärnkraft i Sverige, bidrar den med en betydande andel av landets elproduktion. Kärnkraftverken är fördelade över landet och bidrar till en stabil och koldioxidfri elproduktion.

Vindkraft: Vindkraften har ökat markant under de senaste åren och är en växande del av Sveriges energimix. Med gynnsamma vindförhållanden, särskilt i kustnära områden och i norra Sverige, fortsätter landet att investera i vindkraft som en viktig del av sin framtida hållbara energiförsörjning.

Solenergi och Bioenergi: Även om solenergi och bioenergi utgör en mindre del av den totala elproduktionen, spelar de en växande roll i Sveriges strävan att diversifiera sin energiproduktion och minska sitt beroende av fossila bränslen. Solenergi, främst i södra delarna av landet, och bioenergi, utvunnen från landets rika skogsresurser, bidrar till den förnybara energimixen.

Oljekraftverk: Sverige har även i viss mån oljekraftverk som främst fungerat som reservkraftverk eller för att hantera toppbelastningar. Det innebär att de tas i bruk under särskilda situationer då efterfrågan på el är exceptionellt hög eller när andra energikällor inte kan leverera tillräckligt med el, exempelvis under kalla vinterdagar med låg vattenkraftproduktion.