Elflöden i Norden.

Elområden och elhandel i Norden och Baltikum

Elmarknaden i Norden och Baltikum är indelad i elområden, som också kallas budområden eller elzoner. Inom varje område beräknas ett gemensamt spotpris för en viss leveransperiod. Gränserna hjälper elmarknaden att hantera att elnätet inte kan överföra obegränsat med el mellan alla platser. Det är alltså nätets förutsättningar, tillsammans med produktion och efterfrågan, som behöver rymmas i handeln.

Sverige har fyra elområden: SE1, SE2, SE3 och SE4. Norge har fem, NO1-NO5, och Danmark två, DK1 och DK2. Finland, Estland, Lettland och Litauen utgör ett elområde vardera. En elområdesgräns kan därför gå både inom ett land och längs en nationsgräns. När du väljer SE3 på kartan ser du exempelvis både anslutningar till andra svenska områden och förbindelser till grannländer.

Vad betyder ett gemensamt pris inom elområdet?

Spotpriset är marknadens pris för el i området under en bestämd period. Det betyder inte att alla hushåll betalar samma slutpris på elräkningen. Avtalets prisform, elhandlarens påslag, elnätsavgifter och skatter påverkar vad kunden betalar. Kartans svenska prisvärden är spotpriser i öre/kWh exklusive moms. De ska därför jämföras med varandra på samma grund, inte med hela hushållets elkostnad.

Så sker handeln mellan elområden

Elproducenter och andra marknadsaktörer lämnar köp- och säljbud på elmarknaden. Handeln sker till stor del på elbörser, men aktörer kan också göra affärer direkt med varandra. På dagen före-marknaden handlas el för leverans nästa dygn. När leveransen närmar sig kan handeln justeras på intradagsmarknaden. Samtidigt måste produktion och förbrukning hela tiden vara i balans i det fysiska elsystemet.

Hur mycket som kan handlas mellan områden beror bland annat på den överföringskapacitet som finns tillgänglig för marknaden. Nätoperatörerna beräknar den med hänsyn till driftsäkerheten. En förbindelses kapacitet är därför inte bara en fast siffra på ledningen; den kapacitet som kan användas påverkas också av förhållandena i elsystemet.

Import, export och nettoflöde av el

När el passerar in i ett område är det import till området. När den lämnar området är det export. Sammankopplade elnät gör det möjligt för ett land med tillfälligt underskott att köpa el från andra länder. Det ger tillgång till fler produktionsresurser än om varje land skulle vara isolerat. Överföringen har samtidigt fysiska begränsningar, vilket gör att ett överskott på en plats inte alltid kan täcka hela behovet någon annanstans.

Ett område kan importera och exportera samtidigt via olika förbindelser. Anta till exempel att ett område tar emot 1 500 MW från en granne och skickar 1 000 MW vidare till en annan. Om dessa är de enda gränsflödena blir nettoimporten 500 MW. Nettot beskriver skillnaden, medan de enskilda pilarna visar hur överföringen är fördelad.

För Sveriges summering räknar vi bara förbindelser över landets gräns. Ett flöde från SE2 till SE3 är en intern överföring och ingår därför inte i Sveriges import eller export. Summeringen här avser de visade förbindelserna och visas bara när underlaget är komplett och mättiderna stämmer överens.

Varför skiljer sig elpriset mellan områden?

Elpriset beror på utbud och efterfrågan samt möjligheten att överföra el mellan områden. Om överföringskapaciteten inte räcker för handelns behov kan olika områden få olika priser. En sådan begränsning kallas ofta en flaskhals. I Sverige går elområdesgränserna vid strukturella begränsningar i elnätet, så att marknadens priser kan spegla olika förutsättningar i olika delar av landet.

Att ett område exporterar el innebär inte i sig att elen där måste vara billig för hushållen. För att tolka situationen behöver man se både priset, flödena och förutsättningarna för överföring. Ett stort tal på en pil visar inte heller att förbindelsen är fullbelastad: det kräver uppgifter om tillgänglig kapacitet. Sådana kapacitetsvärden visas inte på den här sidan.

Visar pilarna samma sak som elhandeln?

Kartan visar fysisk överföring mellan elområden. Elhandel handlar om köp och försäljning, medan det fysiska nätet transporterar elen. Delarna hänger ihop, men pilarna är inte en redovisning av enskilda elhandelsavtal. Kartans mättider och prislagrets leveransperiod kan också skilja sig. Kontrollera därför tidpunkterna när du jämför ett flöde med ett spotpris.

Skillnaden mellan MW och MWh

Kartans värden anges i megawatt, MW, och beskriver effekt vid mättillfället. Megawattimmar, MWh, beskriver i stället en energimängd under en tid. Om ett flöde skulle ligga konstant på 1 000 MW under en hel timme motsvarar det 1 000 MWh överförd energi. Ett enskilt värde på kartan visar däremot inte hur mycket el som totalt har överförts under dagen.

För att utforska kartan kan du börja med ett elområde och sedan välja en förbindelse i tabellen. Då ser du riktning, effekt och mättid tillsammans. För att jämföra med det egna elpriset kan du använda dagens priser eller hitta ditt elområde med postnummer.